Skolade in pojken den 15 augusti och bestämde mig för att skola in honom länge på dagis . Vill ju inte stressa pojken för det är ju inte bra . Man lever i ett stressat samhälle och det är som en ful sjukdom som smyger sig på en . Han är väldigt omtyckt och vissa barn till och med kramar honom hejdå när han skall åka hem . 

Det har varit jobbigt att lämna honom då när jag har hört honom skrika efter oss . Det brister i mitt hjärta när mina barn gråter och man bölar för minsta lilla . Min lilla sockertopp har blivit så pass stor att det är dags att börja på dagis . William går ju i tvåan och Simon har ännu ett år kvar på dagis innan 6-års verksamhet .

Det är nu jag märker hur länge jag har varit borta från jobbet . Det känns roligt att komma tillbaka igen efter så lång tid . Även om det är jobbigare på jobbet än någonsin . Det är det värt för jag tänker inte vara arbetslös . Simon är ute och leker med sina vänner och William är på fotbollsträningen med Tomas . Han skall börja spela match vilken dag som hellst den här veckan .  Det är absolut bra att han kommer ut och gör något och att Tomas kan följa med för han tycker oxå att det är roligt att träna fotboll . Han fungerar som en hjälpledare .

Jobbar på ett ställe där dom gör världens godaste kaffe nämligen Gevalia . Denna veckan börjar allvaret och har fått varit ute på produktionen . Svetten rinner från ansiktet och varmt som tusan . Suga kaffe med centraldammsugaren . Torka och suga samtidigt . Det är ett hårt jobb där man har tid på maskinerna . Vi är fyra tjejer som kommer att jobba tillsammans . Jag förstår inte hur vi kommer att få ihop det för att vi hittar ju knappt . Det finns en tjej som har jobbat där tidigare och hon har jobbat där i 6 år . Hon är den som är mest rutinerad av oss allihopa .

Fötterna värker av dom nya skorna vi fick har man då på fötterna , och rena döden när man tar av sig skorna i omklädningsrummet . På mornarna kliver jag upp med tuppen som 4.30 för att vara exakt . Det enda problemet är att Melvin vill oxå kliva upp vid samma tid och lillemannen börjar inte förrän 7.45 på dagis med Simon . William går i skolan och börjar kl 8 så frukost äter han hemma . Det känns lite ledsamt att lämna barna så tidigt och när jag åker så sover vissa av dom och när jag kommer hem är klockan 17 redan . Tiden bara rusar fort och då  är det bara några få timmar kvar och sedan skall dom i säng . En helt vanligt dag hos Dahlqvist & Palosaari & Thorén. Det var många efternamn i denna familj. 

Min sambo är numera som en hemmafru eller vad man kan kalla det . Han lagar mat ,städar och tvättar och lämnar och hämtar barna . Och jag jobbar . Det är jätte bra att han hjälper till och det är även bra om vi kan fortsätta att kunna konversera om olika saker . Det vi måste bli duktigare på är att kunna handskas med olika problem . Jag är den arga typen och blir jätte arg att man kokar inombords . Det kan kännas som ibland som en tornado inomhus och man slänger dörrar och skåpluckor .Alla är vi olika och det är okay har jag hört att vara annorlunda .